Handling:
Sam Capras liv är perfekt. Han har den perfekta lägenheten i London, det perfekta jobbet på CIA, den perfekta hustrun – Lucy – som är gravid i sjunde månaden med deras första barn.
Men en solig morgon i november går allt i tusen bitar. Lucy ringer Sam på jobbet och ber honom lämna byggnaden omedelbart, vilket han gör – sekunderna innan en bomb exploderar och dödar alla därinne. Lucy försvinner spårlöst och Sam vaknar upp i en fängelsecell, misstänkt för förräderi.
Varför ringde Lucy? Är hans fru – kvinnan han trodde sig känna bättre än någon annan – en förrädare, eller är hon och deras ofödda barn i händerna på mördarna som sprängde Sams kollegor i luften? Berövad sin familj, sitt jobb och sin frihet, kastas Sam in i en desperat jakt för att rädda sitt eget liv och ta reda på sanningen om dem han älskar.
Vad jag tyckte:
Nu är det ett tag sedan jag läste ut Adrenalin men helt ärligt så minns jag inte så mycket ifrån boken. Jag kommer ihåg att jag tyckte det var en helt ok lässtund, det var smart, underhållande och spännande. Men inte så vidare mycket mer. Det jag kommer ihåg är att jag tyckte det kändes som att läsa en action-film där man tagit ifrån tårna och sedan adderat en hel del grädde på moset. Det blev på något sätt lite för mycket av det mesta.
Sam Capra som är huvudpersonen i boken fick jag aldrig något grepp om, hans agerande och beteende känns mest märkligt för mig. Visst är boken spännande och håller ett högt tempo hela vägen igenom. Men det blir för mycket av det osannolika och överdrifter som inte känns trovärdiga. Inte helt dåligt men inte tillräckligt bra för att jag ska ta och läsa del två i serien. Jag har så många serier igång så det känns inte nödvändigt att lägga på en till serie, när man dessutom inte tyckte så vidare bra om del ett.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar