Jag var för en tid sedan i behov av något lättläst och trevligt, bland låneböckerna fanns där inget att hämta men bland de olästa låg Kristin Appelqvists deckare De blå damerna. Jag började läsa men insåg efter ett tag att boken ifrån nog var en senare del i en serie. Och det var den! De blå damerna visade sig vara del fyra. Men läste ut den gjorde jag för det var precis en sådan bok jag behövde då. Sedan gick jag till biblioteket och lånade bok 1 och började läsa i rätt ordning, nu visste jag dock väldigt mycket om vad som skulle ske mellan de olika karaktärerna och hur deras relationer skulle utvecklas. Men det gjorde faktiskt inte mig något, jag tyckte så mycket om Emma och Filip och ännu mer om miljöerna som böckerna utspelas i. Vi befinner oss i Skövde där Emma är en av Sveriges yngsta kvinnliga rektor på Västgöta universitet och där Filip arbetar som kriminalare på stadens lilla polisstation. Kristin Appelqvist böcker är deckare men även relationsromaner tycker jag, det förekommer ett brott som naturligtvis måste utredas och det är på det viset Emma och Filip möts. Men lika stor vikt läggs vid de mänskliga relationerna, vardagslivet och arbetet på ett större universitet. Miljöer som är väl beskrivna och riktigt härliga att läsa om. Jag skriver här allmänt om den första boken och nämner lite om den fjärde delen, vill inte spoliera för mycket ju!
Den första boken heter Den svarta löparen och här är det Emmas egna sekreterare som blir mördad. Arkeologi, historia och akademiskt liv är tre delar som är viktiga komponenter för att lösa detta makabra brottet. Bitar som Appelqvist lyckas skildra på ett mycket intressant sätt som skapar djup och trivsel åt boken. Den svarta löparen är en my-sdeckare som är bjuder på lättläst underhållning utan att för den skulle bli för enkel. Trivsam läsning helt enkelt, där allt känns lagom på ett mycket bra sätt. Även De blå damerna bjöd på en fin lässtund men jag vill gärna läsa delarna i mitten först innan jag skriver för mycket om denna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar