måndag 29 februari 2016

Bortom portalen

Bortom Portalen, Fantastikportalen
Rec-ex ifrån Oscar Källner ( Fafner förlag), Tusen tack

Handling:
Tondöva zombier, dunkla speglar, dränkta världar och en ondska bortom tid och rum. Bortom portalen är en novellsamling med totalt 11 noveller skrivna av svenska fantastikförfattare.Tre av novellerna är vinnarna i den novelltävling som Fantastikportalen ordnade förra sommaren. Den kommer ut idag!

 Bakom detta projekt ligger Fantastikportalen som är en samling av några av Sveriges mindre förlag. Förlag som har stark fokus på just fantastik, alltså fantasy, science fiction och skräck. Så här skriver de på sin hemsida "Fantasy, science fiction och skräck är alla väl representerade genrer i den svenska utgivningen. Fantastikportalen startades av flera av de nischade förlagen och ambitionen är att sidan ska vara till nytta både för branschfolk såväl som nöjesläsare. Här finns bokpresentationer, recensioner och annat intressant samlat på ett och samma ställe."

På hemsidan Fantastikportalen kan man läsa mer om de olika förlagen och deras olika böcker. Jag fick min förfrågan ifrån Oskar Källner på Fafner förlag, som dessutom har med en novell i samlingen. Jag kommer skriva kort om varje novell då det är en sådan bredd och skillnad på de olika novellerna. Så jag ber om ursäkt i förväg för ett väldigt lång inlägg! Jag kan dock säga redan nu att jag varmt rekommenderar Bortom portalen då det ger en underbar inblick i den bredd och skicklighet som finns hos de svenska fantastikförfattarna.

( Jag hade tänkt visa upp mitt egna fina exemplar med den tjusiga signeringen av Oskar Källner.... Dock så har jag på den hårda vägen fått lära mig att ekvationen: Kaffekopp+katt+bok inte är en lyckad ekvation. Det är en ekvation som slutar med svordomar faktiskt...)

Vad jag tyckte:

Emma 2.0 av Anita Mederyd ( vinnare i novelltävlingen)
Emma hade drömmen strax framför henne, hon skulle börja balettakademin och bli den världsberömda stjärna hon alltid drömt om. Vid hennes sida finns Filip. Men genom en tragisk olycka förändras allt. Emma blir svårt skadad och får amputera sitt ena ben. Men det finns möjligen en räddning, en operation med nanoteknik som kan återskapa Emmas ben. Allt kommer bli bra igen? Eller? Emma 2.0 är en välskriven och intressant novell som lyfter fram ett spännande ämne. Jag såg på tv för inte så länge sedan om just nanoteknik som skulle kunna användas till delvis förlamade personer. Så det känns som ett aktuellt ämne. Det som sedan händer får det faktiskt att krypa i mig, Anita Mederyd lyckas skapa en riktigt obehaglig känsla. Nästan klaustrofobisk.

Marina av K.G Johansson ( Affront förlag)
 Denna novell har jag läst tidigare men det höll verkligen för en omläsning. Här befinner vi oss i en värld som är helt dränkt. Marina lever högst upp i ett höghus med vattnet bara en liten bit ifrån fönsterkarmen. Helt ensam väntar hon på någon. En vemodig berättelse tycker jag med ett långsamt tempo som är väldigt tilltalande. På sin korta rymd fångar den så mycket känslor och tankar.

Tidsögat av Hans Olsson (Zakuli förlag)
 En helt okänd författare för mig men med en mycket intressant novell. Två bröder som leker med krafter bortom deras fattningsförmåga. Det är inte en så lämplig idé. Rättfram och enkel men på ett spännande sätt. En bra novell.

De vita av Boel Berman ( Undrentideforlag)
Även denna novell har jag läst tidigare men jag läste gärna om den eftersom jag tycker så mycket om den. En fruktansvärd sjukdom har spridit bland människorna där de insjukna sakta sakta blir allt kallare. Där deras beröring räcker för att sprida smittan vidare. Vi får följa en kvinna vars make blivit sjuk, hennes kamp skildras med en sådan intensitet och närhet att jag blir riktigt berörd.  En stark och vemodig berättelse om hopp, längtan och kärlek.

Sjung kära syster av Marcus Olausson ( vinnare i novelltävlingen)
En värld fylld av zombier, två systrar i en kamp som kanske är dom övermäktiga och vapnet de har är sina röster och instrument. För i Olaussons värld så går det att kämpa med musiken och sången som vapen. Zombierna är tondöva och klarar inte av att sjunga längre. Medan människan kan det för att skapa mat och överlevnad. Detta blev en av mina favoriter, jag verkligen älskar hur ny och fräsch den känns. Med helt nya element som är skrivna på ett helt fantastiskt sätt. Enda felet är egentligen att jag vill ha mer!

En hemlighet i öknen dold av Lupina Ojala ( Catoblepas förlag)
En viktoriansk steampunk novell med en nypa Indiana Jones och en hint av Hercule Poirot! Så upplevde jag denna novellen och jag tokgillar det! Karaktärerna, detaljerna och miljöerna är helt underbar och jag älskar det lekfulla i novellen. Underbart äventyr Lupina Ojala och jag hade gärna läst fler noveller om Edgar och Sara!

Irrbloss av Linda Hallgren ( Epok förlag )
En märklig novell som jag faktiskt läste två gånger men ändå har lite svårt att förstå mig på. En man som ligger inför döden får ett oväntat besök. En annorlunda novell med ett fint språk. Den vindlar sig hit och dit och jag får inte riktigt grepp om den. Men väl värd att läsa ändå.

Oppenheimer blues av Love Kölle ( Sigill förlag)
Ytterligare en märklig novell som bjuder på en minst sagt hisnande läsupplevelse. Det är en berättelse om artisten Johnny Hiroshimas uppgång och fall men också om piratkopierad musik, fejkade självmord och märkliga mänskliga kopior. Egensinnigt och annorlunda.

Väskan av Ida Tellestedt ( Swedish Zombie förlag )
Här vi en skräcknovell av äkta splatterkaraktär. Hämnden är verkligen ljuv i denna novellen och huvudpersonen Lisa ger tillbaka efter så många år av mobbning av förnedring. Jag tänkte på boken Carrie, i alla fall en viss scen i den boken men så att säga tvärtom. Actionfylld, rått och rejält blodigt. Kanske inte min stil helt igenom men det är en välskriven novell.

De tomma av Alexandra Alexandersson ( Vinnare i novelltävlingen)
Här förflyttas vi tillbaka i tiden till en medeltida värld där något har riktigt fel. Vissa av de nyfödda barnen föds som tomma, det finns helt enkelt inget hos dom. Deras ögon är svarta och deras själar verkar inte finnas där. Här får vi möta en ung man vars hustru just ska födas deras första barn. Ett barn som föds tomt, och därmed borde pappan ta livet av barnet. För det är ju bäst så. Men detta klarar inte mannen av och han flyr in i skogen med sitt nyfödda barn. En spännande novell med starka fantasyinslag men också med stråk av mörk skräck. Samtidigt är det också en berättelse om en fars kamp för sitt lilla barn. Jag blev mycket förtjust i denna novell. Några glapp fanns där i berättelsen men överlag så var det en mycket trevlig novell som jag njöt av att läsa.

Jormungard av Oskar Källner ( Fafner förlag)
Lina har äntligen fått ett nytt arbete, på AUKOL, Avdelningen för upphovsrättsrelaterade Kultur och Litteratur. Långt under jorden, i en korridor som aldrig verkar ta slut får Lina ett rum med en dator som hämtad ifrån stenåldern. Möjligen är det så att hennes arbete egentligen rör sig om något helt annat? Möjligen finns där hemligheter gömda bakom alla de där dörrarna i den evighetslånga korridoren. Och vart tog den som hade Linas arbete innan vägen? När man läser Oskar Källners noveller så vet man aldrig i förväg vad som kommer hända eller vart man kommer ta vägen. Det är bara att luta sig tillbaka och följa med på färden! Samt njuta av hans fantastiska språk och hans hantverksskicklighet. Jormungard är en galen novell men på ett väldigt fantastiskt bra sätt! Underbart!







lördag 27 februari 2016

Främlingsbarn av Rachel Abbott

Rachel Abbott, Främlingsbarn
Rec-ex ifrån Stimpla Publishing förlag, Tusen tack!

Handling:
De säger att du ska aldrig lita på en främling. Kanske har de rätt.

När Emma Joseph träffade sin make David, var han en man förkrossad av sorg. Hans första hustru dog direkt när hennes bil körde av vägen, och deras sexåriga dotter Natasha försvann mystiskt från olycksplatsen.
Nu, sex år senare, tror Emma att de lagt de smärtsamma åren bakom sig. Hon och David har byggt upp ett nytt liv tillsammans och har blivit föräldrar till en liten pojke.

Men så kommer en främling in i deras liv, och deras värld vänds upp och ned. Emma känner sig inte längre trygg. Vad hände egentligen med Davids familj? Och varför fruktar hon för sig själv och sitt barn?

När en desperat Emma kontaktar sin gamla vän Tom Douglas på polisen för att få hjälp sätter hon allas liv i fara. Snart uppdagas ett nät av svek och lögner som chockar och skakar om dem alla i grunden.

Vad jag tyckte:
I utskicket från förlaget som följde med boken stod att man skulle se upp när man läste boken för risken var stor att man missade gå tåget, bussen eller tunnelbanan. Jag kan absolut hålla med om det! Eller som min kära mamma skulle säga, detta är en riktigt dassbok! Och det betyder inte att boken är dålig, snarare tvärtom. En dassbok är en sådan bok som man absolut inte kan släppa utan måste fortsätta läsa hela tiden så boken följer med en överallt, även in på dass!

Främlingsbarn är smart och rejält underhållande med en skickligt sammansatt handling som håller en på helspänn hela vägen igenom. Abbot är också skicklig på att hålla igång intrigen så att jag som läsare aldrig upplever att jag kan förutse vad som ska hända härnäst. När jag läser Främlingsbarn så tänker jag på både Linwood Barclay och Harlan Coben. Två av min favoriter när kommer till thrillers och som båda är skickliga på detta med thrillers som utspelas i vanliga människors liv, i hemtrevliga små förorter där husen har vitt staket på framsidan och pool på baksidan. Men där något oväntat och mörkt dyker upp och raserar idyllen. Där det oväntade oavsett form alltid känns trovärdigt och möjligt. Och som skapar rasande spännande thrillers som man slukar!  Rachel Abbot kan denna konsten också!

Visst finns här några svaga punkter där främst språket drar ner det hela en aningen. Det är ett tydligt och enkelt språk som emellanåt känns något tunt, främst i dialogerna.  Men som helhet så blir det ändå en riktigt lyckad bok där författaren skickligt håller ihop flera trådar på samma gång och där hon genom olika berättartekniska grepp som korta kapitel och en intresseväckande inledning skapar en otroligt spännande thriller. Samtidigt som Abbot även lyckas lura mig som läsare rejält ett par gånger och det gillar jag verkligen! En thriller/deckare för ju inte bli för enkel och förutsägbar för då tråkar det bara ut en tycker jag. Främlingsbarn är inte det minsta enkel eller förutsägbar!

Dessutom så finns det ett intressant persongalleri med. Emma tilltalar mig mycket, hon besitter så mycket mod och styrka. Medan hennes make David gömmer sig och vägrar/ vågar inte så är det hon som tar tag i allt. Det finns också en polis med, Tom som berättar en del av historien och hans historia och Emmas hör ihop på ett minst sagt oväntat sätt. Men polisdelen är väldigt liten utan istället ligger fokuset på Emma och hennes del av historien. Jag hade dock gärna lärt känna Tom mer, han är en intressant karaktär och jag hade gärna läst en bok skriven om bara honom med.

Så vill ni läsa något riktigt spännande och oförutsägbart? Läs då Främlingsbarn men se till att ha gott om tid!

torsdag 25 februari 2016

Snövit ska dö av Nele Neuhaus

Nele Neuhaus, Snövit ska dö

Handling;
En grå och regnig novemberdag finner några byggarbetare skelettet efter en ung flicka på den gamla övergivna militärflygplatsen utanför Frankfurt. Kort därefter blir en kvinna nedknuffad från en gångbro vid motorvägen inte långt därifrån. Kriminalpoliserna Pia Kirchhoff och Oliver von Bodenstein upptäcker snart att spåren efter de båda händelserna pekar åt samma håll, och deras efterforskningar leder till det förflutna. 

Mer än tio år tidigare försvann två tonårsflickor, Laura och Stefanie, i den pittoreska lilla byn Altenhain. Trots bristen på säkra bevis pekades Stefanies tjugoårige pojkvän Tobias ut som förövare och dömdes till fängelse. Nu är han ute och har återvänt till sitt barndomshem. Där möts han av bybornas fientlighet och misstänksamma blickar – och kanske mer än så. Kvinnan som knuffades från bron visar sig nämligen ha en koppling till Tobias. Pia Kirchhoff och Oliver von Bodenstein försöker bringa klarhet i överfallet, men hindras av en mur av tystnad. När ännu en flicka försvinner i Altenheim börjar en häxjakt i byn. 


Vad jag tyckte:

Jag blev nyfiken på denna boken när jag läste om den på Johannas deckarhörna. Och när den dessutom passar utmärkt att skriva ned i segelutmaningen så fick den följa med hem från biblioteket.

Det första som jag tänkte när jag började läsa var hur mycket upplägget påminner om brittiska deckare som tex Stephen Booth eller tv-serien Morden i Midsumer.  Där löses brottet med samtal, undersökningar och letande efter pusselbitar, mängder av té och via en krokig väg får vi sakta ihop hela bilden. Så är även upplägget i Snövit ska dö (men med mindre té!).  Samtidigt så känns boken ändå ny och fräsch eftersom landskapet och miljöerna är helt annorlunda än de brittiska scenerierna. Det är spännande att läsa något som känns så välbekant men som ändå upplevs som något helt nytt.

Det är ingen vansinnig action med skottlossningar och biljakter och med mängder av blodiga detaljer. Istället är det en historia som tar lite tid på men utan att för den skull vara tråkig. Det är riktigt spännande att följa denna historien och dess karaktärer. Fram allt de kopplingar bakåt i tiden som finns är intressanta och snyggt invävda i texten. Jag tyckte mycket om just Tobias och hans historia, det han får utstå när han återvänder till den lilla byn och hur även hans föräldrar får utstått så mycket ifrån människor som en gång påstod sig vara vänner till familjen. Författaren gör detta på ett sätt som verkligen känns realistiskt och trovärdigt där man verkligen kan känna den hätska stämningen i den lilla byn.

Författaren lurade dock mig rejält i början av boken och fick mig att känna mig riktigt besviken då jag trodde författaren på ett något klumpigt sätt lyckats avslöja brottslingen alltför tidigt. Som tur var så var det jag som läsare som gick på författarens snygga luring!  Detta är istället en historia där man inte blir helt säker förrän slutet närmare sig.

Kriminalpoliserna Pia Kirchhoff och Oliver von Bodenstein är välgjorda och intressanta karaktärer som känns trovärdiga i sitt beteende och agerande. Författaren väver in alldeles lagom mängd av deras privata liv för att vi som läsare ska lära känna dom och förstå oss på dom. Men utan att det tar över själva huvudhistorien.

En mycket spännande och intressant deckare som tillför något nytt genom att den utspelas i Tyskland.  Jag kan varmt rekommendera Snövit ska dö!

onsdag 24 februari 2016

Mitt hjärta går på av Christoffer Holst

Christoffer Holst, Mitt hjärta går på


Handling:
Den 22-åriga konditorn Chavve är antagligen den ensammaste romantikern på hela Södermalm. Efter tre år i storstaden har han fortfarande inte lärt känna någon och varje kväll slutar i ensamhet med stora bakverk framför filmen Titanic. På andra sidan vattnet bor Pontus kvar i pojkrummet hos sin brokiga familj. Skådisdrömmarna har bleknat, tillsammans med allt det där andra som skulle bli framtiden, och har ersatts med hypokondri och tvångstankar. 

När en dejtingapp kopplar samman killarna blir de snabbt en del av varandras liv, och Chavve verkar äntligen ha hittat det han sökt efter så länge. Men Pontus liv kraschar, och allt som blev så bra är plötsligt borta. Fast Chavve tänker inte ge upp så lätt. Och han har en plan. 


Vad jag tyckte:
Mitt hjärta går på är en bok som lindar sig runt hjärtat och bäddar in en i varm filt. Detta är feel-good av allra högsta kvalitet men där det söta mixas med det salta. Här finns en stråk av allvar och mörker som gör att hela denna ljuva och innerliga kärlekshistorien inte trillar över gränsen och enbart blir sockersöt.  Mitt hjärta går på är en modern romantisk komedi som får mig att tänka på både Notting Hill och Love Actually, Men samtidigt så känns det så nytt och fräscht där författaren, en ung man, placerar denna romantiska komedin mitt i Stockholm och där kärlekshistorien är knuten till två män. Och det utan att det blir minsta problematiserande eller som något märkligt utan det bara är så äkta på något sätt.  En helt vanligt kärlekshistoria som ger en hopp och värme.  Christoffer Holst lyckas väl med sina karaktärer som blir levande och äkta framför ögonen på en.  En skön humor finns också med i boken som bidrar till att öka charmen och mysfaktorn ännu mer.

Jag hoppas verkligen att Christoffer Holst fortsätter skriva.  För ibland är man verkligen i behov av en bok som får en bli varm i hjärtat och där man långt efter blir sittande med ett leende för att man påminns om Chavez och Pontus.

Läs och njut!

tisdag 23 februari 2016

En intresseförfrågan!

I natt när jag låg sömnlös, ett återkommande fenomenen just nu hos mig, så började jag fundera lite på en sak. En liten idé tog form i mitt huvud och jag tänkte nu kasta ut den till er för att se om det möjligen finns någon eller några som skulle kunna tänka sig dela samma idé som mig!

Jag saknar något positivt att göra på min fritid, något som kan ge avkoppling men samtidigt få mig att lära känna nya människor. Gärna då likasinnade som älskar böcker och läsning! Jag har inte så många vänner som skulle vara intresserade av detta men tänkte att det kanske fanns andra därute som också saknar möjligheten att träffa likasinnade. Min lilla idé var att om intresse finns starta ett slags bokcafé, helt privat naturligtvis, inte som företag då! Utan mer som en bokcirkel men utan tvånget att man måste läsa en specifik bok. Istället samlas man en gång i månaden eller något sådant, dricker kaffe/ thé och äter något gott medan man pratar om det man just nu läser eller ger varandra boktips. Kanske om alla är bloggar så kan vi kanske ger varandra tips och råd om bloggandet. Eller så pratar vi om livet och allt däremellan! Antingen ses vi hemma hos varandra, turas om såklart eller så träffas vi ute på något mysigt kafé.

Exakta upplägget kan man ju diskutera närmare om det visar sig att det finns något intresse!

Jag själv bor i sydligaste Småland, precis intill gränsen till Skåne. Jag förstår om ni inte vill skriva rakt ut vart ni bor här i kommentarerna men om du blir nyfiken skicka gärna ett mail till mig!







En sån som du av Gillian Flynn

Gillian Flynn, En sån som du

Handling:
Kvinnliga kunder som kliver in genom dörren till tarotstudion Anden i handen möts av sierskor, kristallkulor och kortlekar. Manliga kunder fortsätter vidare till det potpurridoftande bakre rummet, där studions parallella verksamhet pågår, med en kompletterande stab av olagliga soft-core-prostituerade. Efter att ha drabbats av en förslitningsskada i handen får en av kvinnorna i det bakre rummet – en driftig boknörd med en förkärlek för skräckromaner – hoppa in som medium. 

Men det som ser ut att bli ett välkommet avbrott tar en oväntad och olycksbådande vändning när en av de välbärgade förortsfruarna som bokat tid berättar en otäck historia som inte tycks vara inbillning

Vad jag tyckte:
För det första så blev jag rejält besviken när jag hittade denna på biblioteket där den stod på novell-hyllan. Jag hade fått för mig att det var en helt vanlig bok men det visade sig vara en novell istället. Förvisso en rätt lång sådan men det blev ändå något av en besvikelse. Innehållet kunde heller inte väga upp detta faktum. Även här blev jag något besviken och återigen var det förväntningarna som ställde till det. Jag förväntade mig en spökhistoria åt det gotiska hållet och förvisso får jag en del av det men slutet bjuder på en oväntad vändning som jag inte riktigt gillade.

Språkmässigt har Flynn dock samma skärpa som vanligt och hennes karaktärer är så där trasiga och kantiga som de bör bara. Hon är skicklig på det hon gör Flynn och visst gillade jag att läsa En sån som du. Det är mörkt, skitigt och skruvat precis som vanligt på just det sättet som Flynn gör riktigt bra. Jag tror att jag tyckt mer om denna speciella novell om jag inte haft de förväntningar jag hade. För det är ju bra och jag njuter av läsningen men det var ju inte detta jag förväntat mig. Flynn mixar de gotiska elementen med de mer thriller-aktiga på ett otroligt skickligt sätt och visst finns där en hel del spänning i denna korta novell.

 Nu vill jag inte avråda någon från att läsa En sån som du. Tvärtom! För den som inte läst Flynn innan kan det vara en fin start att börja med denna så man får bekanta sig med Flynns skruvade och dysfunktionella personer på ett lagom sätt.

måndag 22 februari 2016

En oväntad paus

Det blev visst en paus här som jag inte riktigt räknat med men det kom så mycket i vägen och tiden räckte inte till. Orken har också varit som bortblåst sista tiden. Addera mycket sömnbrist och ständig smärta så blir livet inte riktigt så roligt längre. Den energi som fanns kvar fick läggas på jobbet.  Jag har under senaste tiden äntligen fått rätt hjälp och framförallt rätt diagnos när det gäller min smärta. Vilket är jätteskönt men det tar tid att förstå och acceptera. Dessutom så får jag nu behandling för detta, en behandling som är rätt tuff och kräver rätt mycket av mig. Så bloggen har fått stå åt sidan så länge. Men läst har jag gjort ändå! Massor av fina böcker, både egna och mängder av härliga rec-ex ifrån bla Zombie Förlag och författaren Sandra Gustafsson.

Nu när jag äntligen fått lite styrsel över livet och alla bitar så ska jag försöka ta tag i bloggen ordentligt igen. Jag saknar att sitta här och skriva, saknar att läsa andras bloggar och att få/ge kommentarer.  Har så många fina böcker att skriva om med! Läsningen har verkligen varit min räddning denna månad, det enda ljusa mitt i allt det hopplösa och jobbiga. Jag hoppas på att komma igång så sakteligen med bloggen igen. Hoppas ni har tålamod med mig och återvänder hit för att läsa!



tisdag 9 februari 2016

Mordet på Harriet Krohn av Karin Fossum

Karin Fossum, Mordet på Harriet Krohn 

Handling:
Det är en mörk och regnig novemberkväll. Gatorna är öde, inte ens en hundägare har vågat sig ut. Med kippande stövlar och klädd i en sliten grön parkas styr Charles "Charlo" Olav Torp stegen mot Harriet Krohns hem. Planen är närmast genial, den vackra blomsterbukett han har med sig är hans inträdesbiljett. Men det hela förlöper inte riktigt som Charlo tänkt sig och han lämnar hastigt lägenheten med blod på händerna.

De korta tidningsnotiserna om Harriet Krohns död invaggar Charlo i falsk säkerhet, fullkomligt omedveten om att utredningen leds av kriminalkommissarie Konrad Sejer - en polisman med få ouppklarade fall på sin meritförteckning.


Vad jag tyckte:
Jag fortsätter min omläsning av Karin Fossums deckare och i min hylla fann jag då denna, en bok som jag trodde jag läst men det visade sig att jag inte läst hela. Eller så är mitt minne dåligt för jag kom inte ihåg den andra hälften av boken alls.

Konrad Sejer förekommer i boken men mest i bakgrunden. Istället får vi följa Charlo genom hans mörka resa och hur hans desperation leder honom rätt in i brottets bana. Det är ett starkt porträtt över en mördares inre och dess tankar. Skulden och det dåliga samvetet tär på Charlo och han förs snabbt mot ruinens brant. En skickligt berättad historia  som också uppvisar hur stark kärleken till ett barn kan vara. Men jag saknar något, det driv som finns i Fossums andra böcker och som bygger på Sejers röst finns inte i denna. Mordet på Harriet Krohn är en välskriven bok men det saknas något för mig som gör att jag inte tycker det blir så bra. Kanske var det därför jag inte läste ut den förra gången.

måndag 8 februari 2016

Vackra kyrkor jag besökt och de fruktansvärda väsen jag där mött av Pinter

Vackra kyrkor jag besökt och de fruktansvärda väsen jag där mött av Johannes Pinter
Rec-ex ifrån Zombie förlag, tusen tack!

Handling:
Vackra kyrkor jag besökt utspelar sig i Sverige idag, och handlar om Valdemar Aurelius, väktare och väsenjägare. Alla de gamla nordiska sagorna och myterna är sanna, och dess varelser och väsen lever bland oss, strax utanför vårt synfält, i och omkring landets vackra kyrkor. Det är Valdemar som håller ordning på dem. Nu måste Valdemar möta ondskan på två flanker: han finner inte bara att det är något stort i görningen i denna övernaturliga värld parallell med vår – han får dessutom diagnosen cancer. Kommer två strider att bli en för mycket?

Vad jag tyckte:
Ursäkta mig nu men j-vla vilken bra bok detta är! Denna bok fick mig nästan att missa gå av tåget härom veckan då jag var så fast i handlingen och knappt kunde slita mig ifrån den.  Då jag fick boken som rec-ex i form av en e-bok så var mobilen klistrad i min hand under det dygn som det tog för mig att läsa boken. Jag kunder inte slita mig ifrån denna mörka, vackra och outsägligt sorgliga berättelse.

 Valdemar är en karaktär jag tar till mig direkt och jag hejar på honom hela vägen, hans kamp både mot de yttre monstren samt det inre monstret är så väl tecknade och levande. Men jag fäster mig också mycket vid Stella och Gregor, de är så intressanta och levande karaktärer. De har så många tilltalande egenskaper och jag berörs av deras respektive livshistoria.

 Jag älskar verkligen hur Pinter har byggt hela sin värld eller rättare sagt hur han är byggt ut vår verklighet med ytterligare en dimension. En dimension där alla våra väsen och monster håller till, där sagor och myter inte är bara sagor och myter utan faktiskt helt sanna.  Jag älskar också hur Pinter låter kyrkorna vara portar mellan den världen och vår egen. Jag kommer nog aldrig kunna besöka en kyrka igen utan att titta lite extra omkring mig!

När jag läser Vackra kyrkor... tänker jag både på Van Helsing och Constantine. En ensam man som med ett fulladdat hagelgevär, silverkulor, några krucifix och ett uppslagsverk bekämpar alla möjliga väsen och monster. Vid hans sida står Gregor, orubbligt och lojalt.  Vackra kyrkor...är ett fullspäckat actionäventyr där författaren bara kör på, han krånglar inte till det med långa onödiga förklaringar utan han kastar in i handlingen både troll, vampyrer, näcken och odöda som i en blodig och vansinnig roadtrip tvärs över hela Sverige bildar något helt unikt och säreget . Men i slutet finns där två appendix, ett över alla de kyrkor vi besökt och ett över alla de väsen vi mött. Smart gjort då man kan läsa mer utförligt om de olika väsen och händelser vi stöter på utan att författaren behöver tynga ned själva berättandet med alla denna fakta.

Men även om Vackra kyrkor... är actionspäckad så finns där också en vemodig och stark skildring över livet och döden hos den egna individen. Sorgen över att kroppen förfaller och frustrationen över att det faktiskt finns monster man inte kan vinna över. Det berör mig väldigt mycket och jag blir så ledsen över Valdemars öde. Samtidigt så finns där en härlig mörk humor som bidrar till ett och annat skratt, inledningen där Gekås är inblandat är så humoristiskt att jag skrattar rakt ut!

Vackra kyrkor.... är rejält underhållande och jag njuter hela vägen igenom ( även om jag har ett och annat att säga om slutet.....)

Kedjor känns bara när du rör dig av Eva Holmquist

Eva Holmquist, Kedjor känns bara när du rör dig
Rec-ex ifrån författaren, Tack! (e-bok)

Handling:
Som rådgivarens dotter har Lola alltid gjort vad alla förväntar sig. När hennes far bestämmer att hon ska gifta sig med skrivaren Tammas - trots att hon älskar Pellas - inser Lola att hon måste kämpa för det hon vill.
Kedjor känns bara när du rör dig är första delen i serien om rymdskeppet Diligentia.


Vad jag tyckte:
Jag brukar säga att jag inte läser SFI men jag får nog ta och ändra på det påståendet! För de senaste åren har jag läst väldigt mycket SFI och det är främst för att svenska författare hör sig till mig med förfrågan om rec-ex. Nyfiken som jag är så tackar jag gärna ja om jag känner mig lockad. Många av dessa böcker har varit SFI-böcker och numera tvekar jag tex inte om Eva Holmquist eller Oskar Källner hör av sig angående rec-ex. Då jag vet att jag kommer få en ytterst bra läsupplevelse tillsammans med deras böcker.

Så är även fallet med Kedjor känns.... som gav mig en riktigt trevlig och intressant läsupplevelse. Vi befinner oss alltså ombord på rymdskeppet Diligienta där ett antal människor lever och verkar ha levt under en väldigt lång tid, rent av i flera generationer. Samhällsuppbyggnaden påminner starkt om religiöst fanatiska sekter där ledaren styr och de andra följer. Ingen ifrågasätter det faktum att de lever på starkt begränsad yta, ingen ifrågasätter att man inte kan se utanför fönsterna, de allra flesta verkar knappt medvetna om att de befinner sig ombord ett skepp. Men alla tillber de Skeppet, det allsmäktiga och eviga skeppet som tar hand om dom alla. Männen har viktiga arbeten medan kvinnorna får finna sig i att bli bortgifta vid rätt ålder med rätt person. Kvinnor har inte mycket att säga till om. Lola som dessutom är dotter till rådgivaren har kanske ännu mindre att säga till om än andra. Hennes far är den som är den som bestämmer ombord på skeppet.

Det är en väl uppbyggd berättelse med tydliga delar där vi får följa några individer som vågar säga emot, som vågar ifrågasätta. Något ensidiga karaktärer som är svåra att få grepp om men då historien som sådan är så intressant och tankeväckande så slukar jag lätt hela boken.  Eva Holmquist väver in frågor om jämlikhet, allas rätt till frihet och demokrati på ett snyggt sätt. Möjligen skulle jag önska att det fanns lite mer problematisering kring dessa frågor. Det är också en bok om längtan och om önskan att få älska fritt.

Språket är enkelt och man kommer direkt in i handling, inte många krusiduller utan rättframt och rakt på sak. Bokens handling är dialogdriven och det finns få beskrivningar av omgivningen. Allt detta för boken lättläst, kanske en aningen för lättläst. Jag saknar ett motstånd, något som skapar konflikter och fördjupar själva historien ytterligare. Men jag är mycket nöjd med läsningen och jag kommer med stor sannolikhet läsa de kommande delarna för att se vart det hela tar vägen.

Hallahem, Staden under berget av Trydell & Åhlin

Susanne Trydell & Daniel Åhlin, Hallahem-Staden under berget
Rec-ex ifrån Hoi Förlag, Tack så mycket!

Tänk om du en dag fick veta att hela ditt liv varit en lögn, att du egentligen tillhör en annan värld. En värld där det finns troll, vittror och magiska väsen. Det är precis vad som händer i detta spännande äventyr, som tar ett nytt grepp på vad som gömmer sig i svenska skogar och berg. Här blandas myten om bortbytingar med urban fantasy.

I Hallahem, en hemlig stad belägen djupt under ett berg, lever Vitterfolket. De liknar människor på många sätt, men är också väldigt olika oss. Vitterflickan Torun är tolv år, och en dag råkar hon och hennes bästa vän Auda höra något som inte var ämnat för deras öron. Hallahem är hotat, och någonstans finns en flicka som kan hjälpa dem att rädda staden. Men vem är hon, och varför är hon så viktig?

Tilda lever i en vanlig stad i människornas värld, när ödet plötsligt för henne samman med Torun. Tillsammans med sina vänner ställs de inför svåra prövningar, och snart vilar hela Hallahems framtid på deras axlar. Ju mer de får veta om varandra och sitt ursprung, desto mer blir de varse om att sanningar kan göra mer ont än lögner.


Vad jag tyckte:

Jag hade hört talas om denna på olika ställen och blivit riktigt nyfiken på den. Den nordiska mytologin är riktigt spännande och i Hallahem så finns det rikligt med inspiration ifrån denna. Jag blev riktigt förtjust i denna, trots att jag inte tillhör rätt målgrupp. Jag älskade verkligen att läsa om Hallahem och vitterfolket, hela uppbyggnaden kring denna stad under berget är riktigt snyggt gjord. Det är lätt att föreställa sig hur det ser ut därnere och vi får en fin inblick i hur vitterfolkets liv ser ut. ( Just vitterfolket fick mig att börja googla för att förstå mer vad de är för sort) Hela historien är väl uppbyggd med tydliga delar och där de två flickornas historia är lätta att förstå. Karaktärerna är intressanta och väl tecknade.

Med en mycket stark öppningsscen hamnar vi rätt in i en spännande och äventyrlig berättelse som andas sagor och sägner, myter och magi. Vi forslas djupt in i skogen och ner under berget medan vi även få ta del av livet ovan jord. Staden under berget är dels en uppväxtskildring men också en skildring om att höra hem, att längta efter en plats där man hör hemma och inte behöver känna sig annorlunda. Starka ämnen som berör och som ligger mycket i tiden. Även den samhällskritik som smygs in på ett snyggt sätt om girighet och utplåningen av vår natur enbart för att människan ständigt vill ha mer skapar en intressant ton i boken.

Hallahem är en välskriven och fin berättelse som är väl värd att läsas inte bara av barn utan även av vuxna! Ett plus till får den för det otroligt snygga omslaget! Det är svårt att se på denna lilla bilden exakt hur snyggt det är men de små detaljerna kring bården får starkare betydelse vart efter man läser boken.

lördag 6 februari 2016

Utlottning hos Bokhuset!

Bokhuset ordnar en fin utlottning av Ylva Lindells serie Eldbunden. En serie jag varit nyfiken på ett tag nu men ännu inte hunnit läsa. Så jag tar chansen och hoppas på vinst!

Läs mer på Bokhuset!

Bild lånad ifrån Bokhuset

Bokbloggsjerkan 5-8 februari



Nu var det ett tag sedan jag gjorde jerkan men hoppa på den nu igen.

Veckans jerka handlar om:

Topp 5 fiktiva karaktärer som du önskar vore dina bästa vänner (böcker/film/tv).

En svår jerka tycker jag denna gång för det finns många som jag gärna skulle vilja samtala med men kanske inte nödvändigtvis bli bästa vän med.  Jag har överlag svårt att hitta vänner och framförallt långvariga vänner. Jag är något av en ensamvarg men nu är detta bara ett tankeexperiment så jag får göra mitt bästa.


  1. Delia ifrån Maihri McFarlanes bok Det är inte jag, det är du. Eftersom hon verkar vara en så genuint varm och medkännande person. Med en rejäl portion humor! Och ibland behöver man en sådan person i sitt liv.
  2. Aisha, som är Minoras syster i Anna Blixt bok Fredens pris. En stark person som är obändig i sin tro på sin syster och det krig som pågår. Lojal, smart och samtidigt väldigt varm person. 
  3. Jimmy Perez ifrån Anne Cleves serie Shetland. En varm och smart man som man nog skulle kunna ha intressanta samtal med. Samtidigt som man skulle kunna få besöka det vackra Shetland!
  4. Stella ifrån Johannes Pinters bok Vackra kyrkor jag besökt ( och de mörka väsen jag där möt) Stella som är kompanjon till Valdemar är en kvinna med skinn på näsan. Och hon verkar vara en trevlig bekantskap som man dessutom skulle kunna ha många intressanta samtal med, med tanke på Valdemars yrke.
  5. Kapten Fidesko ifrån Eva Holmquist bok Attentaten i Gallus. En märkligt vänskap med en figur som är en jättestor fågel. Men det finns något så fint i denna karaktären, något så ömtåligt och vänligt. 


torsdag 4 februari 2016

Fredens pris av Anna Blixt

Anna Blixt, Freden Pris
Rec-ex ifrån Undretide förlag, Tusen tack!

Handling:
Bortom hav, rev och dimma ligger riket Vangrind, där det svartögda häxfolket lever i skuggorna. Bland dem finns Minora, en flicka vars mörka arv har dömt henne till ett liv på flykt. Tillsammans med sina syskon jagas hon ut i vildmarken av de som kallar sig Ljusets folk. Det dröjer inte länge förrän ett krig bryter ut och konungens män kommer för att utrota häxfolket en gång för alla.Mitt i krigets kaos anländer Wenneron, en krigare som avser att ena folket och leda dem till frihet genom skoningslös hämnd. Han blir deras räddning och väcker livsfarliga krafter till liv. Minora dras in i hans krets av förtrogna och inser snart att han kommer att förbanna landet såväl som rädda det.
Detta är historien om en mörk frälsares väg till makten, det gyllene folkets återkomst, dimmans födelse, det sista kriget på Vangrind och en flickas liv i dess storm.Boken är tidigare utgiven under namnet Anna Högberg. Nyutgåvan är en omarbetad version.

Vad jag tyckte.

Ibland snubblar man över böcker som blir riktigt nyfiken på men sedan går tiden och på något sätt så glöms de bort.  Fredens pris är just en sådan bok men så fick jag en förfrågan ifrån förlaget om jag ville läsa bok två i denna serie. Jag bad då om att få läsa bok 1 och det har jag gjort nu.... Och j-vlar vilken bok det är! Ursäkta svordomen men vissa böcker kräver faktiskt en svordom eller två. Detta är nog en av de bästa svenska fantasyboken jag läst på väldigt länge. Och jag blir helt ställd nu när jag ska försöka berätta varför den är så j-vla bra och få er att förstå att ni måste läsa den!

Men jag gör ett försök! Vi befinner oss alltså i Vangrind, ett rike som i typiska fantasy-stuk påminner om en medeltida värld. I detta rike bor det två folkslag, De Ljusa folken och De Mörka folken. Och nej, de Ljusa är inte de goda och nej de mörka är inte de onda! Utan båda folkslagen besitter samma förmåga att vara både goda och onda i varierande grader. Dock så är det de Ljusa folket som styr riket och de hatar de Mörka folket. För de Mörka folket besitter magiska förmågor och är inte som de ska enligt de Ljusa. Men det Mörka folket hatar de Ljusa lika mycket tillbaka.Så det Mörka folket blir förföljda, utfrysta, jagade och plågade. Vår huvudperson är lilla Minora som tillhör det Mörka folket och vi kommer att få följa henne under 12 års tid faktiskt genom krig, plågor, sorger men också glädje och lycka. Men framförallt svåra perioder av krig och brutaliteter. För precis som titeln säger vad är egentligen Fredens pris?

 Jag gillar verkligen att berättelsen utspelas under så lång tid, det gör att berättelsen känns äkta och trovärdig. Man vinner inte en kamp över en natt och förändringar sker inte på en vecka, sådana saker tar tid. Samtidigt så berättelsen inte på något sätt långsam eller seg utan det händer saker hela tiden, ibland är de stora händelser som innefattar hela riket, ibland är de mindre och innefattar bara Minora och hennes familj. Karaktärerna i Anna Blixt värld är komplexa, svåra att förstå sig på och ombytliga. Mycket skickligt gjort! Minora är en sådan karaktär som jag både gillar och ogillar, jag blir frustrerad på henne, arg på henne och förtvivlad över hennes val. Men samtidig så älskar jag hennes mod och styrka, gillar hennes mjukhet och kärlek till naturen samt hennes starka band till hennes familj.

Eftersom vi befinner oss i ett fantasyland så finns där magi, på ett märkligt sätt så tar det stor plats samtidigt som det bara är där på något sätt. Magin byggs kring tanken att allt har ett hjärtslag, människor, växter, djur, stenar, allt har ett hjärtslag som man kan bygga sin magi på. Lagom invävt men samtidigt så spelar magin också en viktig roll i historiens utveckling. Men precis som i övrigt krånglar författaren inte till det, det vävs in och stegvis får vi en ökad förståelse kring magin men också om folken och varför de hatar varandra så mycket. Det är skönt när en författare vågar lita på sina läsare och inte känner behov av att hålla långa krångliga förklaringar för minsta lilla.

Fredens pris är en riktigt bra berättelse som använder sig av många typiska fantasy-element men där författaren lyckas göra dessa element till sina egna och därigenom skapa en helt ny värld. Där de typiska klichérna blir till något riktigt bra och genomtänkt.  Världen som sådan ser ut som jag nämnde i början som en ganska typisk fantasyvärld men genom författarens målande beskrivningar så får den ändå sitt eget liv och jag skulle gärna besöka Vangrind faktiskt! Dessutom är jag nyfiken på de världar som tycks finnas bortom Vangrind! Hoppas vi besöker dom i nästa bok!

Utpost av Ann Augirre

Ann Augirre, Utpost
Rec-ex ifrån Modernista förlag. Tusen tack!

OBS: Detta är bok tv i serien så det kan förekomma spoilers!


Handling:
Ingenting är sig likt för Spadertvå. När hon levde under jord betraktades hon som vuxen. Numera, i staden Räddning på Ovansidan, uppfattas hon som en ung problemtjej, och hon måste gå i skolan. Men Spadertvå passar inte in bland de andra tjejerna: Det enda hon kan är att slåss. Dessutom har hennes stridspartner Tålig tagit avstånd från henne. Hennes känslor för honom har inte förändrats, men han verkar inte ens vilja komma i närheten av henne längre. Förvirrad och ensam letar hon efter ett sätt att komma bort från staden.

Hon anmäler sig som frivillig till de sommarpatruller som skyddar odlarna medan de arbetar på fälten utanför stadsmuren. Det brukar vara ett rent rutinuppdrag, men situationen har förändrats på Ovansidan. Missfostren håller på att bli smartare. De spanar. Väntar. Planerar. De tycks ha bestämt sig för att krossa Räddning. Det krävs en orädd jägarinna som Spadertvå för att stoppa dem.

Vad jag tyckte:
Jag älskar verkligen när man läser en serie där man börjat med bok ett som man tokgillade för att sedan börja på bok två och det är samma tokgillande med en gång! Så är det med Utpost tycker jag, här fördjupar verkligen Ann Augirre sitt världsbygge och sina karaktärer samtidigt som hon låter allt växa ordentligt. Jag gillar verkligen det komplexa i det lilla samhället Spadertvå och hennes vänner kommit till. Om hur det påminner om traditionella och starkt religiösa samfund där det finns tydliga strukturer som alla invånare bör följa. Det finns en bok som talar om för de boende vad som är rätt och vad som är fel. Samtidigt så har också människorna ramlat tillbaka i gamla könsroller med där männen har arbete och kvinnorna sysslor.... I Augirres slutord får vi veta att själva samhällsbyggandet är något författaren lagt ner mycket tid på. Så genom studier och data så har hon byggt en hypotetisk stad baserad på denna fakta. Mycket intressant!.

Detta är något som inte passar Spadertvå, hon är född jägarinna och det är det enda hon vet något om. Hon är på alla sätt respektfull inför det samhälle som faktiskt räddade livet på henne och hennes vänner men hon har samtidigt svårt att anpassa sig. Hennes uppväxt och liv i Underjorden var brutal och mycket hård så det där med mänskliga relationer och närhet är svårt för henne att förstå.  Genom jämförelser mellan dessa två vitt skilda platser, det civiliserade samhället Räddning ovan jorden och det mer primitiva samhället Enklaven under jorden så lyckas, tycker jag, Augirre väva in mycket om genusperspektiv, maktperspektiv och den individuella friheten

Jag tycker det är snyggt gjort av Augirre att väva in sådana här frågor i sin dystopiska miljö där hon också försöker problematisera kring varför världen ser ut som den gör idag. Vi får en ännu större inblick i händelser som skedde innan världen gick under och vi får också lära oss vad mutanterna är egentligen.  Augirres serie är en av de bättre dystopi-serier jag läst på länge och det som gör att den sticker ut så mycket är dels själva världsbygget men också hennes fantastiska karaktärer som känns trovärdiga och äkta. Även själva miljöerna och beskrivningarna om detta är väldigt välgjorda och gör att läsningen känns extra bra. Dessutom är det spännande men av en mer långsamt form än i förra boken, det är först in mot mitten av boken det dyker upp en hel hög med action och spänning. Men det är bra med variation! Samtidigt är det  välbehövligt att få tid att gå in lite mer på djupet hos de olika karaktärerna och som jag nämde tidigare få lära känna världen ännu bättre. Samt ta sig tid att få med viktiga frågeställningar, för även om det är en dystopi riktad till tonåringar och unga vuxna så behöver den inte bara vara lättsam och underhållande. Den kan även väcka frågor och tankar, skapa samtal och här i Utpost kretsar det mycket kring Spadertvå och hennes roll som kvinna. Skönt där att Spadertvå får förbli sig själv men även att hon visar respekt för det som gäller i byn på ett sätt som fungerar för henne men också de andra.

tisdag 2 februari 2016

Skära för sten av Abraham Verghese

Abraham Verghese, Skära för sten


Handling:
Tvillingpojkarna Marion och Shiva Stone är frukten av den omöjliga kärlekshistorien mellan en indisk nunna och en brittisk kirurg. Från den dagen de föds i Addis Abeba 1954 har de bara varandra, föräldralösa, då modern dör i barnsäng och fadern försvinnner spårlöst.

Oskiljaktiga och med en gemensam passion för läkaryrket växer de upp i ett Etiopien på gränsen till revolution och kaos. Men kärleken till samma kvinna splittrar bröderna och Marion flyr till New York, där han kastar sig in i det hektiska arbetet som underläkare på ett sjukhus i Bronx.

När så det förflutna kommer ikapp honom tvingas Marion anförtro sitt liv åt de två personer han litar minst på i hela världen; fadern som övergav honom och brodern som förrådde honom.


Vad jag tyckte:
Skära för sten är en bok som myllrar av liv och röster, av dofter och smaker med målande beskrivningar av ett land som författaren själv är välbekant med. Abraham Verghese är född och uppvuxen i Etiopien under samma tid som boken utspelar sig i så hans beskrivningar av landet får med tyngd i sig.  När man läser baksidetexten får man veta något som sker först 200 sidor in i boken, tvillingpojkarnas födsel sker alltså inte förrän 200 sidor in i boken. Till en början störde detta mig då jag blev otålig men när jag släppte baksidetexten och började njuta av läsningen så växte en episk berättelse fram. En berättelse där många röster kommer till tals, dessa röster tillhör de många människor som befolkar Missing Hospital. De är vinddrivna och trasiga själar som kommit till Etiopien för att arbeta och de hamnar alla på Missing Hospital. Jag upplever det som att även denna plats innehar huvudrollen i själva berättelsen, Missing Hospital är själva navet som hela berättelsen kretsar kring. Kring detta nav växer en berättelse om faderskap, livet,, frihet, svek, kärlek och syskonband fram, Skära för sten är en berättelse som berör och griper tag i en som människa. Det väcks många känslor och tankar när man läser Skära för sten. Boken spänner över två generation och täcker tre hela kontinenter så det är en berättelse med omfång och med ett sidantal över 800. Möjligen hade boken mått bra av lite tuffare skärning, en del händelser känns lite som utfyllnad och gör att läsning blir något seg på sina ställen. I övrigt så njuter jag av författarens sprudlande berättarglädje som tillsammans med ett vackert språk bjuder på en helt fantastisk historia.

Bokens centrala ämnen är medicin och läkekonsten, författaren själv är kirurg så även detta blir återberättat med trovärdighet och äkthet. Det är inte bara det rena vetenskaplig som får ta plats i boken utan Verghese försöker också förmedla det svåra i att vara läkare. Han försöker visa på det som gör detta yrket så komplicerat men samtidigt så givande. Det jag kommer bära med ifrån detta är främst det som en läkare i boken nämner som den allra viktigaste första hjälpen behandlingen en läkare kan ge sin patient nämligen "Tröstens ord". På Missing hospital finns det utrymme för alla som behöver medicinsk vård och  de som arbetar på sjukhuset kämpar verkligen för att ge det etiopiska folket rätt vård och hjälp. Här ryms allt ifrån rebeller till generaler men också de allra fattigaste och framförallt kvinnorna som möt så mycket i deras liv.

Samtidigt ger också Skära för sten oss en historisk lektion där många av de händelser som skedde i Etiopien återberättas. Jag själv kände inte till mycket av detta innan så det gör att läsningen av Skära för sten även blev en lärorik läsning.

Mitt första stopp på världsomsegling blev verkligen lyckat och det gav mersmak inför att leta efter läsning bland mina egna olästa böcker.

måndag 1 februari 2016

Vecka bokbloggsfråga: Vecka 5

Som sagt januari kom och gick, många av de olika veckotema som jag hade velat vara med på de hanns/orkades inte med. Men nu är det februari och då börjar vi på ny kula! Och vi börjar med veckans bokbloggsfråga!

Veckans bokbloggsfråga är: Är du med i någon bokcirkel, antingen på nätet eller ”i verkliga livet”?

Det blir ett mycket kort svar denna gång, Nej det är jag inte! Men jag skulle gärna vilja vara det. Biblioteket där jag bor har en mycket trevlig bokcirkel men då det är på kvällstid och jag arbetar alla kvällar i veckan så blir det svårt.

Jag och kära sambon planerar en liten minicirkel kring Wahlös/Sjöwalls Roman om ett brott. Men i övrigt så nej, inga bokcirklar vare sig på nätet eller i verkliga livet.

Det är inte jag, det är du, Mhairi McFarlane

Mhairi McFarlane, Det är inte jag, det är du

Handling:
"Så här gick det till: Jag friade. Paul sa ja, fast inte direkt entusiastiskt."
Delia Moss har en livsplan. Men när det går upp för henne att hennes blivande man ligger med en annan raseras den imponerande snabbt. Helt klart ett bekymmer. Hon måste återta kontrollen och göra sig själv till superhjälte i berättelsen om sitt eget liv.


Vad jag tyckte:

Jag blev väldigt förtjust i McFarlanes bok You hade me at Hello och när jag fick syn på denna på biblioteket så högg jag med den hem. Med förhoppning om att den skulle ge samma härliga läsupplevelse som den förra och det visade sig den göra.  Jag tänker på brittiska romantiska komedier när jag läser McFarlane, så som Notting Hill och Love actually. Romantik blandat med humor och allvar som i McFarlanes händer blir till en skarpsinnig, kaxig och helt underbar historia. En historia med fantastiska karaktärer som känns äkta och som man lätt tar sig till. Med en härlig torr brittisk humor och smarta dialoger så njuter man hela vägen igenom. Jag blir riktigt förtjust i Delia, hon är så vanlig på så många sätt men samtidigt så egen. Att bryta upp och lämna är svårt men Delia gör sitt allra bästa och hon visar att även om vägen framåt kan vara svår så kan den också erbjuda många nya vänner och möjligheter.

Invävt i texten finns serierutor med Fröken Räv, en karaktär som Delia ritade i tonåren men som hon tappat bort på vägen. Nu i denna svåra tid så återvänder hon till Fröken Räv och börjar tro på sitt skapande, väldigt trevligt gjort!  Dessa rutor är enbart en sida och finns mellan kapitel, antingen som en förklaring till det som kommer hända eller som en förklaring till det som hänt. De är alldeles lagom många, de stör inte läsandet utan bildar ett fint komplement som förstärker historien som sådan.

Underbar läsning som gör en varm i hjärtat! Nu längtar jag verkligen efter att få läsa mer av Mhairi McFarlane!

Fem små grisar av Agatha Christie

Agatha Christie, Fem små grisar

Handling:
Den första lilla grisen gick till torget …
Den andra grisen stannade där hemma …
Den tredje lilla grisen mumsa rostbiff …
Den fjärde lilla grisen fick ingenting me’ …
Den femte lilla grisen ropa ”ack och ve” …

 
Den vackra Caroline Crale döms mot sitt nekande för att ha mördat sin make och avlider i fängelset. Dottern är övertygad om att modern var oskyldig och nästan två decennier senare söker hon upp detektiven Hercule Poirot för att ta reda på vad som egentligen hände den där dagen för så många år sedan. Kan svaret finnas hos någon av de andra fem
personerna – de “fem grisarna” – som var inblandade i historien? Medan Hercule Poirot försöker lösa ett av sina svåraste fall någonsin blir kopplingarna till en gammal vaggvisa allt tydligare


Vad jag tyckte:

Som vanligt bjuder Agatha Christie på en intressant och klurig gåta där vi tillsammans med Poirot nystar oss fram, ledtråd för ledtråd, till svaret. I denna så är upplägget dock något annorlunda, vi möter Poirot i början där han samtalar med de fem som befann sig på plats den där ödesdigra dagen för 16 år sedan. Därefter skriver de fem varsitt brev där de talar om vad de minns exakt ifrån samma dag. Sedan i slutet återkommer Poirot och lägger fram själva lösningen på gåtan.  Ett upplägg som jag inte riktigt kunde med men trots detta så är Fem små grisar en intressant historia. Just hur minnet fungerar och vad man egentligt minns efter att så lång tid gått.  Här uppvisar Christie skarpsinnighet inför det mänskliga psyket och vad tiden kan göra med ens minne.

En härlig läsupplevelse med skarpsinnighet och en klurig gåta men kanske inte den bästa enligt mitt tycke.

Januaris läsning

Så har det gått en hel månad av 2016 och någonstans på vägen tappade jag orken att ta hand om bloggen.  Jag har haft stora problem med min smärta vilket tagit mycket på min energi och dessutom så har alla måsten och krav växt sig väldigt stora under årets första månad. Men nu har jag gjort av med en del dåliga samveten, prioriterat om i listan med göromål och startar årets andra månad med något bättre förutsättningar.

Jag trodde att jag inte läst så mycket under januari, det har i alla fall känts så men det visade sig att januari trots allt blev en riktigt bra månad! Och jag har gjort mitt första stopp på min världsomsegling! Mitt första stopp blev faktiskt så långt bort som Etiopien, en mycket speciell upplevelse som gav mersmak.

Jag har under januari läst väldigt mycket svenskt insåg jag när jag gick igenom listan, vilket ju är trevligt! Det finns nya förkortningar i slutet på varje rad, de står för landet författaren kommer ifrån och vilket kön de har. Jag vill se vart böckerna kommer ifrån på ett mer tydligt sätt och samtidigt se hur jag fördelar mig mellan kvinna och man.

  1. Karin Fossum, Helveteselden, De *** ½ ( Norge, k)
  2. Christian Johnsson, Skönheten, S ***** ( Sverige, m)
  3. Sofie Trihn Johansson, Barnvakten. S **** ( Sverige, k)
  4. Jens Daniel Burman, Huset, S **** ( Sverige, m)
  5. Agatha Christie, Fem små grisar, De **** ( England, k)
  6. Mahari McFarlane, Det är inte jag, det är du, **** R ( England, k)
  7. Gillian Flynn, En sån som du, S/Novell ***( USA, k)
  8. Abraham Verghese Skära för sten, R **** ( USA, m)
  9. Karin Fossum, Mordet på Harriet Krohn, ***½ ( Norge, k)
  10. Ann Aguirre, Utpost, Dys, ( USA,k)
  11. Susanne Trydal & Daniel Åberg, Hallahem, Ung/Fa ***½( Sverige, k/m)
  12. Eva Holmquist, Kedjor känns bara när du rör dig SFI *** ½ ( Sverige, k)
  13. Anna Blixt, Mörkrets väktare: Fredens pris, Fa ( Sverige, k)
  14. Olof Röhlander, Konsten att njuta av livet, F *** ½ ( Sverige, m)
Månadens bästa:  Abraham Verghese visade mig att det finns många fina böcker därute om man vågar tänja på sina gränser.
Månadens sämsta/mindre bra/besvikelse:  Gillian Flynn blev tyvärr något av en besvikelse för mig, dels själva omfånget av boken men även innehållsmässigt.
Månadens deckare/thriller: Karin Fossums bok Mordet på Harriet Krohn visade sig tåla en omläsning, en deckare som även är så mycket mer än bara en deckare
Månadens dystopi: Att återigen få träffa Spadertvå visade sig vara ett mycket kärt återbesök.
Månadens skräck:  Christian Johanssons briljanta Skönheten får omnämnas här också!
Månadens fantasy: Anna Blixt säregna och speciella fantasybok Fredens pris visade sig vara något utöver det vanliga.
Månadens antal: 14 stycken känns ju helt ok, lagom mängd och en bra blandning denna månad.