måndag 17 november 2014

Djävulen hjälpte mig

Caroline Eriksson, Djävulen hjälpte mig

Mordet i Yngsjö på unga Hanna är nog ett fall många känner till, för mig var det välbekant då jag tillbringat en hel del tid i just Yngsjö och i trakterna kring Yngsjö. Unga Hanna som gifte sig med Per Nilsson och som sedan mördades av sin make och sin svärmor Anna Månsdotter. Anna Månsdotter blev även den sista kvinnan i Sverige som avrättades.  Här kan ni läsa mer om själva Yngsjömordet.

I Caroline Erikssons berättelse får vi ta del av denna historien på ett helt nytt sätt, hon använder sig av de faktiskt händelserna och personerna men klär dem i en fiktiv berättelse. Här får vi veta mer om förhållandet mellan Per Nilsson och hans egna mor, om den besatthet som ryms mellan de två och hur denna synd bara växer och växer. Vi får lära känna Hanna på djupet och vi får följa henne under den mycket korta tid hon har kvar i livet. Hannas öde berör mig på djupet, hennes svåra sits och hennes utsatthet gör ont att läsa. Hennes vädjan och innerliga längtan efter att försöka förstå sin makes märkliga beteende och kanske rent av få honom att älska henne. Men även Per och Annas historia berör mig starkt, det är detta som är så fint med Carolines berättelse. Hon skuldbelägger ingen utan hon bara försöker förklara hur det kunde bli så här och hur det kunde sluta så här illa.  Inget är helt svart eller vitt, det finns många nyanser däremellan och det finns många sätt att tolka denna grymma berättelse. Caroline Eriksson har en stark förmåga att mejsla fram de små detaljerna som skapar en tidvis nästan outhärdlig närvaro. Den psykologiska spänningen mellan karaktärerna är riktigt skickligt gjord.

Språket innehåller också tydliga tidsmarkörer som förankrar berättelsen i den tid historien utspelas i, året är ju 1889. Här finns ord som kommoden ( som är en slags stor byrå), vadmalsklänning, bröstsocker och så firas Mårten gås ( en speciell skånsk högtid). Detta är välgjort och det gör att man som läser känner sig som om man befinner sig i slutet på 1800-talet. Insprängt i romanen finns också brev som Hanna har skrivit, dessa brev är autentiska brev vilket ökar den trovärdiga känslan ännu mer.

Som slutord kan jag säga att jag blir mycket imponerad av Caroline Eriksson roman, den fångade in mig och släppte inte taget förrän jag tagit mig igenom hela boken! Detta är en stark psykologisk spänningsroman som lyfter fram tunga ämnen som skuldkänslor, besatthet, ensamhet och utsatthet. En vacker berättelse samtidigt som den är väldigt grym.  Visst är detta en roman om ett brott och ett mord men samtidigt så är det också en roman om människor bakom och kring detta mordet.  Varför skedde detta mordet? Hur kunde allt sluta så illa? Dessa frågor är sådant som Caroline Eriksson försöker svara på tycker jag. 

Djävulen hjälpte mig är den första i en serie böcker som ska handla om just Svenska mord skrivna av Caroline Eriksson och jag ser framemot att läsa nästa bok " Inga gudar jämte mig"

4 kommentarer:

  1. Låter riktigt intressant. Kul när man kan ta ett verkligt fall och göra om det till en BRA roman :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det det, och speciellt när det är gamla fall såsom detta är. Yngsjömordet har ju stötts och blötts tidigare så det är skickligt att få historien att kännas nästan som ny! Jag kan rekommendera den!

      Radera
  2. Jag blev helt såld på den här, kul att du också gillade den :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. =) Jag var tveksam i början men när jag väl kommit in i den så var jag fast!

      Radera