onsdag 2 juli 2014

Klädd för döden

Donna Leon, Klädd för döden

Donna Leons deckare tycker jag känns som en blandning av Kommissarie Montalbano och Kommissarie Barnaby, Sicilien blandat med lantliga England. Fast Kommissarien här heter Brunetti och han jobbar och bor i Venedig. Jag är väldigt förtjust i Brunetti, han är en jordnära polis som har en varm och kärleksfull relation med sin fru och sina två barn.  Vardagens Venedig är inte densamma som turisternas Venedig. I denna bok så råder en fruktansvärd augustihetta, värmen ligger som ett kastrullock över staden och Brunetti är slutkörd. Semestern hägrar enbart några få dagar bort, han och familjen ska lämna staden och åka till bergen. Bara tanken på bergen med sin svala luft och småkyliga kvällar fyller Brunetti med välbehag. 

Sedan dimper ett fall ner över Brunetti och han fastnar i staden. Ett fall som dessutom visar sig vara ännu snårigare än vad den första blicken ger. Brunetti ser semestern försvinna bort som en hägring i luften. Alltmedan värmen ökar alltmer och fallet i sig visar sig inte vara så snabbt avklarat som Brunetti hade hoppats på. Det är en man klädd i kvinnokläder som hittas ihjälslagen, platsen där han hittades är välkänd bland poliser som ett tillhåll för de prostituerade, En transvestit som mördats verkar det alltså vara, men så enkelt är det inte riktigt. Ledtrådarna leder Brunetti och hans kollegor ut på en jakt som visar sig att leda rätt in i de finare salongerna och till de rika överklassen. Kontrasterna mellan dessa två sidor av samhället är något som Donna Leon visar sig vara mycket skicklig på att skriva om, hon gör det utan att det blir överdrivet eller konstgjort. Åsikterna som hennes karaktärer har passar väl in på de som personligheter och tydliggör skillnaderna och svårigheterna som finns i samhället på ett snyggt sätt.  Detta är deckare med en vass syrlighet riktade mot problem i samhället men utan att det tar över utan det känns som en naturlig del av själva fallet och historien i sig. Personerna i Donna Leons deckare känns trovärdiga och intressanta. Brunettis familj är härliga personer och jag gillar att få lära känna dem lite mer för varje bok, Brunetti i sig är den sort av polis jag gärna läser om i en deckare. Smart, tänkande, jordnära och intellektuell. Spännande bok som lyckades väcka min vilja till att läsa igen! Och jag älskar verkligen miljöerna i boken! Venedig med alla sina kanaler och hur Brunetti får ta en båtbuss för att kunna förhöra ett vittne! Själva Venedigs historia finns även snyggt invävt i boken, precis som det var i även de tidigare böckerna.  Härligt är det i alla fall och jag är klart sugen på att åka dit faktiskt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar