tisdag 31 maj 2011

Jessica Koltherjahn, Nattfjäril

Tisdagen den 24 november tar en ung kvinna in på Hotel Del Coronado i Kalifornien.  Kvinnan verkar inte mår bra, hon är nervig och uppför sig märkligt. Hon säger att hon väntar på sin bror som lovat komma dit och hon frågar efter honom hela tiden. Fem dagar senare hittas hon död med en revolver bredvid sig. Coroner Henry Stetson fastställer händelsen som självmord men frågorna hopar sig ändå. Vem är kvinnan? Varför har hon tagit in under falskt namn? Var är hennes bror? Stetson hamnar nu mitt upp i virvelvind av mörker, hämnd, lögner och svek. Hans unga fru Louisa blir mitt i allt detta sjuk och hon tynar sakta bort inför hans ögon.

Boken är en fri fantasi om ett verkligt fall som inträffa just på Hotel Del Coronado och denna gåta har ännu inte fått något svar alls. I boken här får vi följa Stetson i ett kapitel och den unga kvinnan i nästa,dom växlar mellan sig boken igenom. Det första ord som dök upp när jag läste denna bok var Febrig, språket dallrar av återhållen spänning när den unga kvinnan berättar sin historia i tredje person och det vibrerar av hetta när Stetson i jag-form kommer till tals och då framför allt när han skildrar sin hustru och deras relation. Det är en kort historia och det går fort att läsa den men den stannar ändå kvar hos mig. Det är en njutning att läsa och den unga kvinnans öde berör mig och ibland blir jag upprörd över hennes öde och val. Även Stetson gör mig emellanåt väldigt arg genom sin behandling av sin unga hustru och genom hans oförmåga att förstå och acceptera. Men jag faller ändå för Nattfjäril som är en mörk, suggestiv och vacker historia som är en njutning att läsa. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar